Shavkat Mırzıeev AQSH-ta Pentagon basshysymen kezdesti

/uploads/thumbnail/20180518132441821_small.jpg

AQSH-qa resmı saparynyń sońǵy kúninde Ózbekstan prezıdenti Shavkat Mırzıaev Pentagonǵa baryp, áskerı-qorǵanys vedomstvosynyń delıgasıasymen kezdesti.

Shavkat Mırzıeev AQSH qorǵanys mınıstri Djeıms Mettıspen kezdesip, eki el arasyndaǵy áskerı-tehnıkalyq sala boıynsha seriktestik máselesin talqylady.

Buǵan qosa Mettıs Mırzáevqa Aýǵanstanda NATO operasıasyn qoldaǵany úshin jáne eldiń aımaqtaǵy kórshilerimen «uıymshyl» bolǵany úshin alǵys aıtqan.

«Biz Ózbekstanmen terorızmmen kúres jáne shekara qaýipsizdigi salasynda tyǵyz áriptestik ornatpaqshymyz», - dedi Pentagon basshysy.

Onyń sózinshe, Vashıngton men Tashkent strategıalyq áriptestiktiń jańa pozıtıvti kezeńine jyljyp barady.

AQSH prezıdenti Donald Tramp Aq úıde Ózbekstan prezıdenti Shavkat Mırzıaevti qabyldady. 16 mamyrda ótken bul kezdesý shamamen bir saǵatqa sozyldy. Ózbekstan prezıdenti 2002 jyldan beri alǵash ret AQSH-qa resmı saparmen baryp otyr.

AQSH basshysymen kezdesýde Shavkat Mırzıeev eki eldiń qarym-qatynasy jańa deńgeıge kóterilgenin zor mártebemen aıtyp, joǵary deńgeıde qarsy alǵan Trampqa alǵysyn bildirdi.

Amerıka basshysy Tashkent uıymdastyrǵan ekonomıkalyq jáne qoǵamdyq-saıası reformalardy joǵary baǵalap, onyń júzege asýy úshin qol ushyn sozatynyn málimdedi.

Buǵan qosa taraptar óńirlik qaýipsizdik jáne terorızmmen kúres  máselelerin talqyǵa saldy.

Tramp Shavkat Mırzıeevtiń Ortalyq Azıada bastaǵan ıntegrasıalyq úrdisin qoldap, «S5+1» formatynda eldermen dıalogqa ótýge qashan da daıyn ekenin jetkizdi.

Sonymen qatar AQSH Aýǵanstandaǵy ózbek temirjoldary men ınfra qurylys salasynda saıası jáne qosymsha kómek kórsetýge daıyn. Óz kezeginde Shavkat Mırzıeev te aldaǵy ýaqyttarda kez-kelgen kómegin usynýǵa daıyn ekenin jetkizdi.

AQSH pen Ózbekstan qorǵanys salasyndaǵy seriktestikti nyǵaıtyp, alǵashqy bes jyldyq áskerı árekettesý josparyn júzege asyrmaq.

Basshylar Ózbekstandaǵy adam quqyqtary máselesin de shetin qaldyrǵan joq. Tramp Tashkenttiń azamattardyń quqyǵyn qorǵaý máselesindegi ádilettilik reformasyn maquldady.

Ózbekstan eldegi amerıkalyq kompanıalardaǵy jumysshylardyń jaǵdaıyn jaqsartyp, jiti baqylaýda ustaıtyndyǵyn málim etti. Basshylar aýyl sharýashylyǵy, ekonomıka, energetıka, hımıa, qarjy, týrızm, mata óndirisi, densaýlyq saqtaý jáne sıfrlyq tehnologıa salalarynda seriktestikti odan ári nyǵaıtý múmkindikterin qaıta qaraýǵa kelisti.

Sapar barysynda Ózbekstan men AQSH kompanıalary 20 shaqty iri  kelisimshartqa qol qoıdy.  Olardyń júzege tolyq asýy 4,8 mlrd dollarǵa baǵalandy.

 
 

Pikir qaldyrý

Qatysty Maqalalar