Qandaı ǵajap qazaǵymnyń dástúri, Tektileri buzǵan emes esh biri. Biraq sózden bastaý alar qastyǵy, Bir-aq sózben bekemdeler dostyǵy. Búgingi sóz tobyq jaıly jasyrǵan, Shyn oqıǵa estigen sol dosymnan. «Elin tapqan» bala kezgi birge ósken, Sol «tobyǵyn» suraǵany tosynnan. ...Qatar ósken dostar edi tebisip, Sál kórmese saǵynysar kórisip. Ardaqtapty ata-baba dástúrin, Tobyq «jasyryp» ázildeser kelisip. Bul dástúrde adaldyq bar, tektilik, Jáne qajet asa saqtyq, eptilik. «Káne meniń tobyǵym ber» dese, Bergeniń jón meıli tamaq jep turyp. Meıli qaıda, kún be, tún be, báribir, (Sura Alladan jáısiz sátti ári qyl?!). Usyna alsań bıik seniń mártebeń, Bere almasań «beısharasyń» ári «qul». Qutylýǵa quldyǵynan sol jannyń, Tárk etýge tıistisiń «bar maldy». Az degende at mingizip qutyldyń, Maldy qoıshy, ańǵaldyqtan aldandyń. Jeńildiń be, ótersiń-aý paryzdy, Kim arqalap júrsin sol bir qaryzdy. Tobyq oıyny jalǵasady ári qaraı, Shyn dostyqtyń kýágeri tárizdi. Endi Siz de usynasyz shyn dosqa, (Emen-jarqyn shalqıtyn sát bir basqa). Tobyq alǵan «tomsyraıyp» júredi, «Tobyq» surap súrinter dep «bul qasqa». Ońtaıly sát izdeısiń de, «qulatar», «Jalǵyz oǵyń» qansonarda bir atar. Qulasa da attan, qulamaǵan saltynan, Tekti qazaq, malyn qıar bir otar. Shalqyp júrer bar dep, joq dep toryqpaı, Bizdiń qazaq júre almaıtyn qaǵytpaı. Bar másele tobyq bergen baýyrda, Qutylarsyń syıyn berip tobyqtaı. Qaıta oralsam, dosym aıtqan, «ańyzǵa», (Balamaǵyn Naýryzdaǵy ýaǵyzǵa). Ata-saltym jat jerde de aspandap, «Tobyq» oıyny ilindi alǵash aýyzǵa. Osynaý sát, osynaý sát ǵalamat, Jer degeniń shynymen de «domalaq». İsker dosym nemis dosyn izdepti, Qıyr shette jatqan elge bara qap. «Nemis-qazaq» qarq-qarq kúlip, qarsy alyp, Bas usyndy qazaqshalap mal soıyp. Esine aldy sonaý ǵajap kúnderdi, Janaryna jas ildirdi tamsanyp. İlki sátte buryldy da dosyna, Kóterilip kóńiliniń hoshy da. Qaıda meniń «tobyǵym» dep surady, Qalaı ǵana kelgen osy Oı basyna?!. «...Taýyp bersem, tulpar túgil, taıyń joq, Qaıtara almaı qalmaǵyn dos, ýaıym jep...» «Salttan qulap kórgemin joq» dedi ol da, Aýladaǵy «mersedesim» daıyn dep. ... Mine dosym, sol baıaǵy tobyǵyń, Bir sen úshin qanshama jyl «qorydym». Tekti qazaq sen ekensiń, shynymen, Saǵan degen saǵynysh bul baýyrym. Qaıtsańshy dos, qazaǵyńa elińe, Dostaryńnyń qońtalsyp tur tóri de. Bas qosamyz baıaǵydaı bárimiz, Jıi-jıi eske alamyz Seni de... Elińe qaıt... sen jeńildiń, men jeńdim, (Men de Ózińnen san jeńilip kórgenmin). Qol ustasyp qaıtaıyqshy aýylǵa, Qudaı qoldap, izdep bálkim kelgenmin... Bul da bálkim Alla aldynda bir mindet, Aıtý paryz týǵan jerge júrgin dep... ...Qımaı-qımaı qoshtasypty, jeńgen dos, Dos syılaǵan «mersedesin» tizgindep... Serikjan QAJI, aqyn