«Máńgilik el» ıdeıasyn talqylaýǵa tıis teatr qaıratkerleriniń jıyny jeke bastyń tartysyna arnalyp ketti (VIDEO)

/uploads/thumbnail/20170709105957187_small.JPG

Elimizdegi teatr akterlerynyń kezekten tys sezi 2 saǵattyq daýǵa aınaldy. Óner ıeleri aıaq asty jıynnyń ótýine qarsylyq bildirip, basqosýdyń ótýine basty sebep bolǵan ne másele ekenin de túsinbedi, - dep habarlaıdy Qamshy.kz 31-arnaǵa silteme jasap. 

Teatr qaıratkerleri odaǵynyń kezekten tys sezi osyndaı qyzý talqymen bastaldy.  Teatr jáne kınoóneriniń beldi akterlary merziminen buryn jıyndy ótkizýdiń basty sebebin túsinbedi.  Sondyqtan zaldan ketip jatyp, orynnan aıqaılaı sóıleýler kóbeıdi.

Alǵashqylardyń biri bolyp sóz sóılegen Tuńǵyshbaı Jamanqulov. Osy jıynda qyzmetimnen qýylamyn dep oılady ma, áıteýir «jańa tóraǵa» saılaýdy jarǵy talaptaryna sáıkes ótkizý kerektigin aıtyp ótti.

TUŃǴYSHBAI JAMANQULOV, QR halyq ártisi:

- Zakrytym ılı otkrytym golsovanıem, radı boga pereızbıraıte. No s býhty barahty po shýchemý velenıý po-kakomý to hotenıý sobrat ı vzbýdorajıt lúdeı, nashıh kolleg, emosıonalno davıt, vodıt v zablýjdenıe nepravılno.

Biraq tóraǵanyń tujyrymymen Asanáli Áshimov  kelispedi. Jáne áleýmettik jelide taraǵan Jamanqulovtyń suhbatyna jaqsy baǵa bermedi.

ASANÁLİ ÁSHİMOV, QR halyq ártisi:

Eto plohoe vystýplenıe, amoralnoe. Chto posle etogo nashe podrastúshee pokalenıe podýmaıýt. Prıdýt lı posle takogo zaıavlenıe tvoego?

Keıinnen  túsinikti bolǵandaı 5 jylda bir ótýi kerek bolǵan sıeziń shuǵyl túrde jıylýy «máńgilik el» ıdeologıasyn akterlerge  jan-jaqty túsindirý eken. Sondaı-aq prezıdent atap ótken 5 ınstıtýsıonaldyq reformaǵa teatr maıtalmandarynyń qosar úlesin talqylaý. Osy rette teatr qaıratkereleri odaǵynyń jumysyn synaǵandar kóp boldy.

ERLAN BİLÁL, QR eńbek sińirgen qaıratkeri:

- Master klass qoıýǵa, shetelge jiberýge, organızovat mejdýnarodnye festıvalı, jańaǵy pensıonerlerge kómek. Onyń bárine aqsha joq deısiz. Ol qaıda?

Osylaısha sıeziń sońyna qaraı akterlerdiń nelikten aıaq asty jıylýy málim boldy. Sondaı-aq belgilisi teatr tóraǵasy óz qyzmetinen ketpeıtin boldy. Al «máńgilik el» taqyrybyn talqyǵa salamyz degender  2 saǵat ishinde tek bir ǵana baıandama oqýmen shekteldi.

Qatysty Maqalalar