Janbolat Mamaı isi týraly jurt pikiri

/uploads/thumbnail/20170709210535721_small.jpg

Muhtar Taıjan:

Janbolat Mamaıdy 2010 jyldan beri tanımyn. Ol o kezde jap-jas stýdent. Qasynda Inga, basqa da bir top jastar júretin. Janbolat jas kezinen namysshyl jigit bolatyn. Qazirgi qıyn jaǵdaıdan abyroımen shyǵýyna tilektespin. Al sot ashyq bolý kerek.

Ámirjan Qosanov:

Men - MAMAIMYN!

Soıylyn ol soqpap edi Saraıdyń!
İnim úshin jaǵalasqa jaraımyn!
Taǵdyryna aralasar talaı myń!
"Qoıar bular!" dep úmitpen qaraımyn.

MAMAIMYN!

Erlan Saırov:

Jambolat Mamaıa osobo ne znaıý. Prıglashal na peredachý odın raz. Ostavıl vpechatlenıe ıntellektýalno razvıtogo, odarennogo molodogo cheloveka. Togda eshe podýmal, zachem vlastı ız takıh odarennyh molodyh lúdeı delaıýt "monstrov". Ochen ıntellıgentnyı paren.Net ý nego maksımalızma. Nýjno delat analız ız ıdeologem ego vystýplenıı. Eto je ogromnaıa pısha dlá vlasteı. Ý nego sredstv net, gazetý soderjat za schet prodaj. Onı vsegda obrashaıýtsá kýpıt ocherednoı nomer gazety "Trıbýna". Gazeta chıtaemaıa, popýlárnaıa, pokýpaemaıa. "Kazahstanskaıa pravda" ı "Egemen Qazaqstan" stoıat v storone ı nervno kýrát "Belomor". Etı dve gazety doljny proıtı obýchenıe navykam marketıńa "Trıbýny". Zachem vy ego trogaete? Vy sozdaıte emý ýslovıa, chtoby mog rabotat ı vypýskat svoıý gazetý. Dopýskaıý. Bral fınansırovanıe. Iskat ıstochnıkı fınansırovanıa - ne prestýplenıe. Tak vy fınansırýıte, kto vam meshaet?. Eto je polıtıcheskıı rynok. Toporno rabotaem, takje nelzá. Eshe, navernoe, obıjaemsá, chto narod nas ne ponımaet.

 

Qanat Tileýhan:

Janbolat Mamaıdy 6-7 jyldan beri bilem. Óz isin jetik biletin áriptesterdiń biri. Qarshadaıynan qoǵamdyq ómirdiń bel ortasynda júrdi. Óz oıyn búrkegenin kórgenim joq. Talaı jastar júzin efırge kórsetýge qumartyp endi biri túrli vedomstvalarda baspasóz hatshysy bolyp, jýrnalısıkany sheneýniktik baspaldaqqa paıdalansa Janbolat óz mamandyǵyna degen adaldyqtan aınymady. Shaý tarqan demokratıalyq kúshtiń qataryna qosylǵan jas tolqanan da osy Janbolat qana boldy. Jańaózen ereýli bastalǵanda "Men de munaıshymyn" dep óz pozısıasyn ashyq aıtqanda osy baýyrymyz edi. Demokratıalyq reforma bastamaımyz degen bıliktiń eldegi sanaýly táýelsiz BAQ-tyń basshysyn qamaýǵa alǵanyn qalaı túsinýge bolady. Sábet zamamynda sádýaqasovshına», «meńdeshevshına», «qojanovshına» degender bolýshy edi. Endi "ábilázivshına" degen de paıda boldy. Men óz basym J. Mamaıdyń qandaı da bir qylmysqa bardy degenge senbeımin. Eger qylmysker izdeý kerek bolsa eldi qanaǵandar bıliktiń óz ishinde tolyp jatyr. Janbolattaı Jas Qazaqqa arasha túseıik, aǵaıyn!

Aıdos Sarym:

Deıstvıa vlasteı v otnoshenıı Janbolata Mamaıa - eto verh gnýsnostı, glýpostı ı trýsostı. V etom net ochevıdnoı logıkı, esttolko ıgra podkojnyh strahov ı atavıstıcheskıh ınstınktov. 
Mnogo let znaıý Janbolata ı ego komandý. Ýveren, chto nıkakıh ablázovskıh deneg tam poprostý net. Eto melkaıa ı podlenkaıa mestıspýgannyh chınovnıkov ı kakbychegonevyshlıstov.
Eslı eto chastprogrammy "demokratızasıı", to grosh eı sena. 
Eshe bolee vozmýtıtelny obyskı ı doprosy ývajaemyh, dostoınyh lúdeı strany vrode Tolegena Jýkeeva. Ýj kogo kogo, a ego storonnıkom Mýhtara Ablázova mojet nazvat tolko kraınıı ıdıot.
Samoe ýmnoe ı pravılnoe v etoı sıtýasıı: prekratıt ýgolovnoe delo, osvobodıt Janbolata Mamaıa, prınestı ızvınenıa Tolegený Jýkeevý, Inge Imanbaı ı drýgım. Hotá v takoe daje ne verıtsá.

Órken Joıamergen:

Jeke pikirim:

Janbolat Mamaıdy qazaq, orys, aǵylshyn tilinde erkin sóıleıtin ári osy úsh tilde jaza alatyn myqty jýrnalıs dep bilemin. Moıyndaımyn. Onyń saıası saýattylyǵy men Azamattyǵy óz aldyna bólek áńgime. Áriptesimniń basyna is túskende ony qoldaıtynymdy bildiremin! Qazaqsha aıtqanda, bále-jala aýlaq ketsin! Tezirek ortamyzǵa oralýyńa tilektespin, Jáke!

 

Ánýar Shotbaı:

Janbolat Mamaıdy jaqsy bilemin. Osydan birneshe jyl buryn áńgimeleskenimizde, Janbolat Mamaı "Áblázov naǵyz ury. Áblázov bılikke kelse, eldi tonap, bárin shetelge satyp jiberedi" dep aıtqany esimde. Janbolat Mamaı daryndy jýrnalıs, jas saıasatker. Múmkin keıdi qatty synap aıtatyn shyǵar. Biraq, "ol ury, memleketti tonady" degenge senbeımin. "Trıbýna" degen gazetti óz kúshimen jumys istetip júr. Jaqynda ǵana redaksıa ókili tıpografıaǵa qaryz ekeni týraly jazdy. Gazetti qaryz alyp shyǵaryp, qaryzdy qaıtaryp júr. Zańǵa qaıshy kelmeı. Al endi "Ol "BTA bankten" jymqyrylǵan qarjynyń bir bóligin "Saıası qalam. Trıbýna" gazetin shyǵarý arqyly zańdy qarjylyq operasıa jolymen jymqyrǵan" deıdi. Bul absýrd.

 

Qatysty Maqalalar