Men de ákemdi qushaqtaǵym keledi

/uploads/thumbnail/20170710053024775_small.jpg

Qazirgi kezde ata-analardyń jumystan qoly bosamaýynyń sebebinen kópetegen balalar ana men áke mahabbatyna zárý bolyp ósedi. Ata-analar keshke jumystan sharshap kelip, balasyna qaraýǵa da shamasy bolmaı jatatyn otbasylar kúnnen-kúnge kóbeıip jatyr. Shynaıy ómirmen baılanysty myna bir oqıǵa týraly Qamshy aqparattyq agenttigi ihsan.kz-ke  silteme jasaı otyryp jazady. Bul shaǵyn ǵana oqıǵa ómirińizdegi basty maqsatyńyzdy kórsetip, eń qymbat baılyǵyńyzdy anyqtap beredi. 

Anasynyń qolynan ustap kele jatqan kishkentaı qyz kenetten toqtaı qaldy. Jańbyr tamshylarymen sýlanǵan kózildirigin sheship, ákesiniń velosıpediniń artyna mingesip alǵan ózine teteles kishkentaı qyzǵa telmire qarap turdy. Velosıpedtiń artynda otyrǵan álgi qyz qulap qalmaıyn dep ákesiniń belinen qatty qushaqtap alypty. Tańǵy yzǵar sýyqtan qyzarǵan betin ákesiniń arqasyna tósep keledi. Ákesi qaıta-qaıta basyn buryp qyzyna bir nárselerdi aıtyp bara jatyr. Qyz bolsa ishek-silesi qata kúledi. Velosıpedtiń sońynan telmire qarap turǵan qyzyna anasy: − Úıdegi oıynshyqtaryń jetpeıtindeı velosıpedke telmirip turǵanyń ne? – dep dúrse qoıa berdi. – Jaraıdy, qalasań, ákeńe aıtarmyz, saǵan da alyp bersin. Qyz báseń daýyspen: − Velosıpedke emes, qyzǵa qarap turmyn. Ákesi artynda otyrǵan qyzymen áńgimelesip bara jatyr... Anasy qyzynyń sózin elegen de joq. Qymbat teriden tigilgen bas kıimin túzetip jatyp: − Dostaryń osyndaı jańbyrly kúnde mektepke jaıaý keledi. Ákeń bolsa, jumysqa asyqsa da, saǵan ýaqytyn bólip, kóligimen mektepke deıin ákelip tastaıdy. Qyz áli velosıpedten kózin ala almady. Sheshesi odan saıyn ashýlanyp: − Qalasań ákeń de seni mektepke velosıpedpen aparyp júrsin. Sonda tipti jarasyp keter edi! – dedi mysqyldap. Búldirshin qyz janarynan aqqan kóz jasyn anasyna kórsetpeýge tyrysyp: − Onda jaqsy bolar edi, – dedi kúbirlep, – Men de ákemdi qushaqtap otyratyn edim. Gúl óskini topyraqty, sýdy, kún sáýlesin, aýany qanshalyqty qajet etse, bala da súıispenshilikti, meıirimdi sonshalyqty qajet etedi.

Qatysty Maqalalar