Telibekov qazaqtardy músheqappen salystyrdy

/uploads/thumbnail/20170708165853198_small.jpg

1986 jylǵy ult-azattyq Jeltoqsan kóterilisine qatysqan ult patrıottary Qazaqstan musylmandar odaǵy Murat Telebekovti jaýapqa tartýdy surap, quzyrly oryndarǵa ashyq hat joldady.

Abaı.kz saıtynda jarıalanǵan ashyq hat Ulttyq qáýipsizdik komıtetiniń tóraǵasy Nurtaı Ábiqaevqa; Bas prokýror Asqat Daýylbaevqa; İshki ister mınıstri Qalmuhanbet Qasymovqa joldanǵan.

Ashyq hat avtorlary elimizde memlekettik tilmen qatar basqa tilder de erkin qoldanysta ekenin jaza kele, "Osyny ońtaıly paıdalanyp qazaq tiline, ultyna degen soraqy pikirler aıtylyp jazylyp, tipti kitap bolyp taratylyp jatqanyna kýá bolýdamyz", - degendi alǵa tartady.

Avtorlar ashyq hatty jazýymyzǵa tikeleı sebepker bolǵan myna jaǵa ustatar jaǵdaı ekenin aıtady.

Jaqynda ǵalamtor betterinde "Murat Telebekov degen teologsymaq, demagog bireýdiń qazaq ulty, onyń tili týraly mynandaı masqara shatpaq-shımaılaryn oqyp, qanymyz basymyzǵa shapty. Qazaq ultyn masqaralaýǵa qalaı shydaýǵa, tózýge bolady?", - deıdi belsendiler.

Hat avtorlary Murat Telebekovtiń sózderin ózi jazǵan tilinde aýdarmasyz bergen:

"Kazahskaıa nasıa vsegda býdet chýjoı podstılkoı, gıgenıcheskım tamponom v chýjom vlagalıshe, gemoroıdalnoı svechoı, kotorýıý býdýt vvodıt v zadnıı prohod kakoı-nıbýd velıkoı derjavy. Kazahskaıa nasıa, v lýchshem slýchae, stanet chýjım prezervatıvom. Cherez nee býdýt snoshatsá velıkıe nasıı (rýsskaıa s kıtaıskoı, týreskaıa s ýzbekskoı). Na etom poprıshe kazahskaıa nasıa býdet ızoshrátsá! Prezervatıvy ved byvaıýt raznye; rebrıstye, ıgolchatye, s ýsıkamı ı bakenbardamı".

"Ári qaraı soza berýge adamnyń dáti men uıaty jetpeıdi. Buny jazyp otyrǵan - "Qazaqstan musylmandar Odaǵynyń tóraǵasy" degen laqap atty jamylyp júrgen álgi alaıaq, Murat Telebekov degen teologsymaq. Ultty qorlaýdyń budan asqan soraqysy bolmas, sirá!", - dep ashynady hat joldaýshylar.

Endi qazaq tili týraly Telebekovtiń tolǵaýy mynandaı: "Vy obratılı vnımanıe na to, chto v kazahskom ıazyke otsýtstvýet jargon. Tot samyı ýlıchnyı jargon, kotorye estv rýsskom, anglııskom ı drýgıh ıazykah. V kazahskom ıazyke net daje zachatkov jargona. Eto govorıt o tom, chto ıazyk ne razvıvaetsá, on kak by zastyl, v nem net energıı dvıjenıa. V opredelennom smysle eto otrajaet psıhologıý kazahskogo naroda, prısýshıı emý dogmatızm ı neprıatıe novogo. Ne ısklúcheno, chto eto prıznak starenıa ıazyka, on othodıt, ýmıraet, kak ýmer v svoe vremá latınskıı ı mnogıe drýgıe ıazykı".

Hat avtorlary jańa qabyldaǵan Qylmystyq kodekske sáıkes aqparat quraldarynda, sondaı-aq ǵalamtorda oıyna kelgenin jazyp jáne alabóten qıturqy oımen eldiń, ulttyń tutastyǵyna nuqsan keltirýshi Murat Telebekovti separatıst dep tanyp, bas bostandyǵynan aıyryp, abaqtyǵa jabýdy talap etti. abai.kz

Qatysty Maqalalar