Qytaıǵa ashýlanǵan uıǵyrlar Sırıadaǵy soǵysqa attandy

/uploads/thumbnail/20171222153101790_small.jpg

Qytaı polısıa qyzmeti Qashǵardaǵy Jibek joly maqta alqabyna qarama-qarsy Álıdiń úıine tap bergende, mezgil tús qaıtyp kele jatqan edi. Uıǵyr fermeri men onyń ata-anasy qytaılar úıdiń  jatyn bólmesinen Quran kitapty tapqanǵa deıin qarap turdy.

Álı basy bálege qalǵanyn túsingen edi.

Kelesi kúni túnde tergeýshiler Álıdi aǵashqa baılap, batys Qytaıdaǵy ondaǵan myń adamdy óltirgen etnıkalyq qaqtyǵysqa qatysqany týraly moıyndaýyn talap etip, soqqyǵa jyqqan. Olar Álıdiń betine temeki shoǵyn janshyp, sý suraǵanda tek tuzdysyn bergen. Taza sý suraǵanda, onyń basyna shelektep sý quıǵan.

2009 jyldyń qysqy túni bolǵan oqıǵany - Álı birneshe jyldan keıin esine túsirdi. Taǵdyr ony Sırıadaǵy DAISH qara týynyń astyna ákeldi. Qolyna Kalashnıkov qarýyn ustap, jıhad jasaýdan taıynbaıtyn jaýynger etti. Týǵan jerine oralýdaǵy barlyq arman-maqsaty Qytaıǵa qarsy shabýyl jasaý boldy.

2013 jyldan bastap, Qytaıdyń batysyndaǵy myńdaǵan uıǵyrlar, ıaǵnı túrki tilinde sóıleıtin kishigirim musylman toby Sırıaǵa attanyp, Ál-Kaıda urystarynda mańyzdy ról atqardy. Sırıa prezıdenti Bashar Asad áskeri alty aılyq qaqtyǵys aıaqtalǵan soń, uıǵyr jaýyngerlerimen kúresýde.

Biraq Sırıadaǵy soǵystyń aıaqtalýy Qytaıdyń eń úlken qorqynyshynyń basy bolýy múmkin.

«Biz soǵys qalaı bolatynyn, nemese Bashar Asadtyń kim ekendigin oılaǵan joqpyz», - dedi Álı.

«Biz tek qarýdy qalaı qoldanýǵa bolatynyn úırenip, sodan keıin Qytaıǵa qaıtyp oralǵymyz keledi».

Uıǵyr áskeri ondaǵan jyldar boıy ishki Qytaıǵa shabýyldap, myńdaǵan adamdy óltirgen. 2014 jyly temirjol vokzalynda 33 adam qaza tapty. Ótken jyly olar Qytaıdyń Qyrǵyzstandaǵy elshiligin bombalaǵan. 2014 jyly qytaılyq týrıser arasynda tanymal Taı hramyna shabýyl jasap, 25 adamnyń ólimine ákep soqtyrdy.

Resmı ókilderdiń aıtýynsha, Qytaı da Batys sıaqty terrordyń qurbany. Olar Shyńjań provınsıasynda turatyn musylmandardy beıbit túrde ustaǵysy keledi. Tamyz aıynda ǵana qytaılyq resmı ókil Shyńjańda turatyn musylmandardy «álemdegi eń baqytty halyq» dep ataǵan edi.

Qatysty Maqalalar