«Qazaq handyǵyna - 550 jyl» jyr músháırasyna!
MENÓmirim – elimdiki,
Ólimim – ózimdiki.
(Halyq danalyǵynan)
Men, men edim, men edim, Men degenim kim edi?.. Janym bir jaryq NUR edi, Jaratqan ámir etkesin, Jarq etip ol da bir kúni Jatyrǵa kelip túnedi. Men aqyn degen AQIQAT Aspannan túsken qalammyn. Qaǵazǵa tunǵan syrymyn On segiz myń ǵalamnyń. Samalymyn Qudaıdyń, Sıasymyn Qurannyń, Tamshydan tánim dúregen Topyraǵymyn Turannyń. Keýdemniń ishi KÚN edi Kúmisten edi shúmegi.... Anaý bir alas jyldary Arýana jurttan alystap, Kógime qaıǵy túnedi. Aı, arýana jurt, men seniń Qaıyrylǵan qustaı qutyńnyń qańqyldap jetken únimin, Qobyzdan qoıý tilimin... Kúrkirep aǵar qanyńnyń kúp-kúreń túıirshigimin. Altaıym – asqaq aqylym, Sabyrym edi Saryarqa, ABAIǴA ǴANA İNİMİN. Hanzada qannyń tunyǵy, «...Kól shaıqaǵan jalǵyzdyń»... Kózge bir basar synyǵy Qazaqtyń QARAKÓGİMİN. Bozjýsan meniń bolmysym, Bozingen bolyp bozdashy.... QARASHYǴYMSYŃ ENDİ SEN QAN MENEN JASQA KÓKTEGEN ALASHTYŃ ALTYN ORDASY. Men óziń dep kesilgen KENESARYNYŃ áz basy Men óziń dep mólt etken ǴALIHAN erdiń kóz jasy.... TÚRME I Bizdiń qoǵam borsyǵan oı, qotyr sóz, Siz de soǵan shyrmatylyp otyrsyz. Men osyndaı oısyzdyqtan ushynyp Ózimdi-ózim ógeı halge túsirdim, tamyr bitken isinip... AIQAILARDYŃ JER QÝYRYP APSHYSY, JAIQALYP TUR JANÝARLYQ TÚSİNİK. Iá, bizder janýarmyz kádimgi Ne demeksiz endi siz. Sebebi biz... sanasy óli eldenbiz. BİZDİŃ QOǴAM – TÁTTİ UIQYNYŃ TÓSEGİ, BİZDİŃ ǴUMYR – OIAÝ JÚRİP KÓRGEN TÚS. Anaý Alash zamanda Ahmettiń aspan ańqyp uǵymy, Aǵyp tústi almas syndy ǵumyry, Mazaq etip kisápir men azǵyndy. QARA JERDİ QYZYL QANMEN SÝARǴAN, BİZDİŃ SANA – STALINNİŃ ELESİ, BİZDİŃ AQYL – ABAQTYNYŃ MAZMUNY. Abaıdyń da arǵytanym ishinen, Masǵuttyń mas bolýyn túsinem... Munymen de tynshymady-aý muńdy shý. QUL-QUTANNYŃ QIQÝYNA KÓMİLGEN TYR JALAŃASH JYNDYHANA MEKENDE AL İSHPEI GÓR JYNDY SÝ. Ótirik pen óńesh jaıly ilimdi ÓRKENIET, ǴYLYM deıdi búgingi Múgedek mı qyrsyǵym... QARAŃǴYLYQ QUSHAǴYNDA TERBELİP TALYQSIDY SÁBI SANA, SOQYR KÓZ MENİŃ TÚRME TÚISİGİM... JÝSAN II Qobyzdyń qylyna qaıǵymdy tundyryp, Taǵy da muń shaldym. Asandaı azaly, Qorqyttaı qazaly carqyty em bir shaldyń. Qazaqy bolmysym, Qaıdasyń, ujdanym? Qus tilin saz etip, sý tilin sóz etip, Isimen sóılegen jýsannyń. Bul dala – Bozdaqtar denesi, Topyraq ılengen qanyna. Dalamnyń ár tasy – Anamnyń kóz jasy sheri bar zarynda. Boz dala, boz dala – denemniń bólshegi, Men senen jaraldym basynda Men saǵan sińemin sońynda. Bir ýys topyraq, Omyraýyn oq tesken oǵylan bir ulyń. Sol úshin... Tastyń da táý etem ár túıir synyǵyn. Qaıdasyń tektilik, qaıdasyń ór rýh! Boz jýsan ańsaǵan Beıbarys ǵumyrym. Jýsan joq... kıemniń yrysy, Qurttaǵan urandar, Urttalǵan tilekter toǵysy, Halyqty tý etken qarynnyń dybysy, Alapat asqazan soǵysy... Sanamnyń syrqaty, Quldyqty shyndyq dep sorlaıdy, Kózi joq kóp nadan Qońyzsha boq qýyp, dońyzsha oılaıdy. «Bizdiń el osyndaı», Aınala appaq nur, jer ústi gúlstan Ózgeshe, ózgeshe... oılaýǵa bolmaıdy. Ózgeshe oılatpas osy dert, Janymnyń jartysyn ketti úgip. Ah, qaıran, dúnıe-aı! Túbime sen jettiń teksizdik... Mazdasyn Mahambet minezim, Oıansyn rýhym ot búrkip, Sen jasa, boz jýsan bolmysym, Sen jasa, bekzada tektilik! ÓLİM Dúnıege kelmeı baq, Kelseń biraq ólmeı baq. (Qorqyt) Menimen menikiniń aıyrylǵanyn, Óldi dep at qoıypty óńsheń bilmes. (Abaı) Jan menen tán ózgergenmen ár kúıge, Ómir-ólim tutas uǵym, árıne. TİRİ BOLÝ TİRLİK KESHÝ EMES OL, "ÓLGENDER KÓP" ÓMİR SÚRGEN PÁNIDE. Kelýiń men ketýińniń tynysy İSHİŃDE eken, sezseń sony durysy. ÓMİR DEGEN – ÓZ AQYLYŃ, ÓZ OIYŃ, ÓLİM SONYŃ AZABY MEN JEMİSİ. Qabirmenen qorqytady kór molla, KÓRDİŃ QASHAN KÓZ BİTEDİ ORNYNA. BAHI MEKEN JAN JARALǴAN JERUIYQ, Jeruıyǵyn ańsamaıtyn ER bar ma. Keýdeńdegi hıkmetpen oılan shyn KİSİLİKTİŃ KİLTİN TYǴYP QOIǴAN KİM? ADAMDAǴY AQIQATTYŃ JAÝABYN... Kórden izdep kórge aınalǵan qaıran «din». Jalqy ómirge jalǵyz ret kelgesin, Jannyń nury Jarqyrasyn sónbesin.... Ajal meni aldap soqpaq Táıir-aı..... Tapqan eken «óltiretin» pendesin. Ǵazaýattyń kúresinde, ardaǵym, Oınaıdy ajal ishke búgip barmaǵyn. SOL ÓLİMDİ JEŃGENİMDE JAZǴAN-AI DÚNIADA ESH... BOLMAS EDİ ARMANYM..... QOŃYR Qońyr-qońyr taýlardyń Qoltyǵynan qoı órip, Qońyr úıdiń ishinde Qońyr salqyn oı órip, Mańyraýyq mańdaıym Oı dúretip neshe myń Jasyl mańdaı qyrattan Jasyl sóz bop esemin. Jasyl oıym saz edi Jazıraly jany izgi, Qońyr sazǵa gúl atqan Qara tastyń qaýyzy. Qaıtqan qustyń qańqylyn Ózegine toltyryp, Tyrna jilik, tórt oıyq Suńqyldaıdy sybyzǵym Aspan ańqyp aýyzy. Men osylaı ańqydym Qos ishekke qondyryp, Qońyr qazdyń qańqylyn. Solqyldatyp kúı shalǵan Áı, shaldar-aı, shaldar-aı Sezim keship neshe myń Keregeniń astynan Kúı tunady kúmbirlep Erneýine kesemniń. Kim túsiner kúı uqpaı, Bul pánıdiń baıanyn, Kúımen birge jóńkidim, Jerge tımeı aıaǵym. Jan erigen sol sátte Mańdaıymnan kún shyǵyp, Tańdaıymda aı týyp, Kúı kilkigen kesemdi Urttap-urttap qoıamyn. Qaıda ketti sol shaǵym Qońyraýly qońyr ún? Qońyrymdy joǵaltyp, Tas kósheni torydym. Jańbyryna janardyń Omyraýym boıalyp. Qaınaı-qaınaı qańsydy Alpys eki tamyrym. Toǵyz perne betinen Tolqyp bir soqqan samalmyn, Tolqyn-tolqyn samal bop, Saǵasynan aǵamyn. Qos ishektiń ústine Qus daýysyn jýsatqan, Sen aman bol, qońyr ún Sen aman bol, shanaǵym!
Yqylas Ojaıuly – 1981 jyly dúnıege kelgen. 1999 jyly Shyǵys Qazaqstan oblysy, Zaısan aýdany, Kógedaı aýylynyń «Kógedaı» orta mektebin bitirgen. 2004 jyly L.Gýmılev atyndaǵy Eýrazıa ulttyq ýnıversıtetin «Halyqaralyq jýrnalısıka» mamandyǵy boıynsha támamdaǵan. Respýblıkalyq «Jas Alash», «Nur Astana» gazetterinde tilshi, respýblıkalyq «Jańa Saryarqa» jýrnalynyń bas redaktorynyń orynbasary bolyp qyzmet atqarǵan. 200-ge tarta tanymdyq, dinı, ǵylymı-saraptamalyq maqalalardyń, sondaı-aq «Adyrna» jyr jınaǵynyń, 1918 jylǵy «Abaı» jýrnalyna arnalǵan «Alash kósemsózi» serıasynyń segizinshi tomynyń shyǵarýshysy. Qazir Astanadaǵy Eýrazıa Ulttyq ýnıversıtetiniń oqytýshysy.
