Barsha jurtty izgi úmitke bólegen
Jarty ǵasyr buryn týdy ol óleń.
Jan tebirenip oqyǵanda júrekke
Kúmis sáýle tógiletin tóbeden.
Qazaǵynyń tarqamaıtyn bir toıyn
armandaǵan Aıbergenov Tólegen.
Bas salbyrap, eńse túsip kún ótken-
Ol zamanda kim alysty túnekpen?!
Búgingideı bostan kúnniń bir sátin
Janyn tigip suraıtyndaı tilekpen
Atatuǵyn azattyqtyń aq tańyn
Ańsaıtuǵyn aqyn edik júrekpen.
Qansha ǵasyr kúte-kúte saryla,
Jettik bizder táýelsizdik tańyna.
Buıyrǵany-aı! myń jyldyqtyń bir sáti
Meniń zamandastarymnyń baǵyna.
Saı kelgeni-aı elin bastar tulǵanyń
Tepse temir úzetuǵyn shaǵyna!
Elim ósken,
Jerim bútin,
Jan aman.
Quldyq boıaý óship jatyr sanadan
Bodandyq pen bostandyqtyń parqyna
Kóz qydyrtyp qaramaıdy ár adam.
Al búginde jas otannyń kekilin
Saryarqanyń samal jeli taraǵan.
Elim ósken,
Jerim bútin,
Jan aman.
(Kemel aqyl- minsiz bostan sanadan).
Temirqazyq- tutastyqtyń tutqasy
Tańdap qondyq jurtymyzǵa qalaǵan--
Saǵym tunǵan Saryarqada samala
Azat shahar boı kóterdi jańadan!
Anaý már-már,
mynaý kóshe qas tasy.
Aralaıyq, Azat jolmen bastashy!
Toqsan kúndik toı bastaldy torqaly,
Gúlge tolyp dańǵyly men baqshasy,
ELBASYNA sálem berdi bir sátte
Attan túsip
alpys eldiń patshasy.
Astanamyz – aıbarymyz armandaı,
Asqan sheber, tylsym usta salǵandaı.
Bıik-bıik ǵımarattar bıik oı,
Bıik eńse, bıik maqsut talǵamdaı.
Toıǵa kelseń toǵyz kúnnen qalmaı kel!
Toqsan kúnde bir jetem dep sandalmaı!
Elim ósken,
Jerim bútin,
Bas aman.
(Beldeýde tur baqyt degen qashaǵan).
Jańa ǵylym jańbyr bolyp jaýǵandaı
Ekijúz el, mıllıon ǵalym jasaǵan.
Kórem deseń bar álemniń búginin
Astanaǵa atyńdy bur, jas adam!
Aqyn baýyrym, mineziń bar urda jyq.
Jalǵyz otanyńa júrsiń buldanyp.
Nazar salshy kún qonǵandaı Astanań
Saǵan qarap turǵan joq pa nurlanyp?!
Toıǵa shaqyr qarany da, handy da,
Atqa tegis qondyrardaı jyr jazyp.
Qansha quda- týystarda toı qandaı
Ár birine ushamyz ǵoı oılanbaı.
EXPO tur ǵaryshty, ne marsty
Astananyń oń jaǵyna qoıǵandaı.
Jalǵyz memleketińniń bir toıy
Sen barmasań qalady de toılanbaı.
EXPO-ǵa tart, baýyrym, oılanbaı!
Toıǵa kelseń keıin kelme erte kel,
Kóńilińniń kók jalaýyn serpe kel.
Shaqyra kel quda – týys, dosyńdy,
Ul-qyzyńdy, nemereńdi erte kel.
Elin tanyp, erte eseıse urpaǵyń
"Otanym" dep emirener, ter tóger.
Máńgi eli bul "elim" degen barshanyń.
Jannan qymbat azat atqan ár tańyń.
Qushaq jaıyp serpiledi kók týym
Jazylǵanda samalymen Arqanyń.
Alar edi memlekettiń toıynan
Aýyldaǵy ár qýanysh arqaýyn.
Armanyndaı Aıbergenov aqynnyń
Múmkin emes myndaı toıym tarqaýyń
Oı alyp qaıt bolashaqtyń oıynan,
Oıanyp qaıt erke Esildiń boıynan.
Azamatym, Astanaǵa bet túze,
Ertis, Jaıyq, erke Syrdyń boıynan.
Jalǵyz memleketińniń bul toıyn
Artyqtaý kór jalǵyz uldyń toıynan!!!
Post: Kóbimiz qanshama týys jekjatymyzdyń toılarynan qalmaımyz,
Al jalǵyz memleketimizdiń toıyna barmaımyz.
Almas Ahmetbekuly.
10.06.2017 Astana.
Pikir qaldyrý