Perishtem jebedi

/uploads/thumbnail/20170709063847106_small.jpg

Ár pendeniń qıyn sátte qol ushyn sozyp demeý beretin, tipti ómirin de qutqaryp qalatyn perishtesi bolady eken. Sondaı bir tylsym kúsh meni de ajal aýzynan aman alyp qalǵan bolatyn.

Ol kezde men bozbala jas kezim. Tańerteń tursam «Kórshi seloda qyzmet isteıtin ápkeń alyp ketińder dep qońyraý shaldy, sen sol ápkeńdi úıge alyp kel», - deıdi anam. Men janyma joldasymdy ertip jeńil mashınammen jolǵa shyǵyp kettim. Atalmysh selo Esil ózeniniń arǵy betinde ornalasqan jáne ol seloǵa Esil ózeni arqyly salynǵan kópir arqyly ǵana ótesiń. Atalmysh kópirden ótip kele jatsam meni bir MAI-nyń qyzmetkeri toqtatty. Ol mashınamdy ári tekserip, beri tekserip, eshqandaı min taba almaǵan soń jiberdi. Ápkeme kelsem ol úıge ketýge býynyp-túıinip daıyn otyr eken, biz ile qaıta jolǵa shyqtyq.

Selodan shyǵa bere ápkeme «myna kópirdiń ústinde MAI qyzmetkerleri tur, kópirdi aınalyp ótetin jol bar ma?», - dep surap edim «ıá, bar, biraq ol tas tóselmegen jer jol» dedi. Sodan tas joldan túsip, jer jolmen júrip kelemin. Jol jap-jaqsy sıaqty edi, birtindep eskire bastady. «Myna jol kópten júrilmegen ǵoı» dep oılasam da, ilgeri júre berdim. Ary qaraı joldyń nobaıy bar, biraq jol ústinde júrilgen tehnıkanyń izderi joq, joldy shóp basyp ketipti. Degenmen jol áli jaqsaryp keter degen úmitpen ary qaraı júre berdim. Kún qyzaryp kókjıekke batyp bara jatty.

Bir kezde qulaǵyma bireý «toqta, toqta» dep sybyrlap jatqandaı boldy. Biraq, kóz aldymda eshteńe kórinbeıdi. Mashınamdy toqtatyp joldasyma «joldy barlap alaıyq» dedim. Ekeýmiz mashınadan túsip, tórt adym alǵa júrip sileıip turyp qaldyq, sebebi aldymyzda tereń shyńyraý quz jatty, ekeýmiz bir-birimizge qaradyq. Eger mashınany toqtatpaǵanda, mashınamen shyńyraýǵa keter me edik.

«Allaǵa shúkir» dep, keri burylyp qaıtadan tas jolǵa tústim. Bul joly MAI qyzmetkerleri bizdi toqtatqan joq. Artynan Anama joldaǵy ýaqıǵany aıtyp edim «Perishteń ajaldan saqtaǵan ǵoı seni» degeni.

Qazir oılasam, áldebir tylsym qulaǵyma sybyrlap, toqtatpasa, ne bolar edi... Osy oqıǵadan keıin adamdy til-kózden, oqys jaǵdaıdan saqtap júretin tylsym kúshtiń baryna kóz jetkizdim.

Menińshe, ol – perishte. Alla perishteni adamǵa bas-kóz bolý úshin jibergen deıdi. Sol perishte adamdy ómir boıy qorǵap, qajet jaǵdaıda ólimnen qutqarady eken. Bizdi qaterden perishtem aman alyp qaldy dep oılaımyn. 

Ersin Erǵalıev

Qatysty Maqalalar