Reseı Ýkraınaǵa soǵys ashýyna baılanysty sansyz sanksıa astynda qalǵanyna bir jyldan asty. Degenmen Kremldiń soǵysqa quıýtyn qarajatyniń bitetin túri joq. Reseı áskeri ýkraın halqyn qyryp, olardyń jerin toqtaýsyz okýpasıalaýyn jalǵasyryp jatyr. Reseı ekonomıkasyna sanksıalar ne sebepti áser etpedi? Sanksıa agresordy toqtata ala ma? Osy suraqtarǵa jaýap izdegen VVS materıaly tómende usynylyp otyr.
Ulybrıtanıalyq BAQ Kreml sanksıaǵa aldyn ala daıyndalǵanyn jazady. Reseı úkimeti ekonomıkalyq saıasatta óreskel qatelik jiberýden qashyp, energetıkalyq krızıs kezinde birshama paıda kórdi.
"Reseı kedeı adamdardan quralǵan baı memleket. Olar soǵysqa úlken qarajatpen, asqan daıyndyqpen kirgen" deıdi Chıkago ýnıversıtetiniń ekonomısi Konstantın Sonın.
"Kremldiń jıǵan aqshasy soǵystan keıingi bir-eki jylda da búdjet jyrtyǵyn jamaýǵa jetedi. Sanksıa salynǵan kezde qazynada áli de artyq aqsha boldy, al valútanyń quldyraýy oǵan degen qajettilikti arttyra tústi. Bul jaǵdaıda rezervti qatyrý, ımportty eksportqa embargosyz shekteý syndy Reseıge salynǵan sanksıamen qarjylaı daǵdarys jasaý múmkin emes" deıdi Los-Andjelestegi Kalıfornıa ýnıversıtetiniń ekonomısi Oleg Ishokı.
"Reseı úkimetine qarjylaı daǵdarys kezinde dúrbeleńdi toqtatý qıynǵa soqpady. Sebebi elge evro men dollardyń úlken mólsheri úzdiksiz túsýin jalǵastyra berdi" dedi Ishokı Amerıkalyq ekonomıkalyq asosıasıanyń konferensıasyndaǵy sózinde.
Kerisinshe sanksıa salynǵan ýaqytta Reseıdiń qarjylyq jaǵdaıy jaqsara tústi. Sanksıalar ımportty shektegende tutyný mólsheri tómendedi. Al energıa tasymaldaýshylardyń arqasynda eksporttan túsken paıda artty. Ishokı keltirgen statısıkaǵa súıensek, ádettegi jyly shıkizat eksportynan túsken tabys búdjettiń 40%-yn qurasa, 2022 jyly 1,5 esege artyp, shamamen 60%-ǵa jetken.
"Eger sanksıanyń basty maqsaty daǵdarys týyndatý arqyly Reseıdiń soǵysty qarjylandyrýyna jol bermeý bolsa, bul maqsat júzege aspady. Sanksıa kúrdeli de, uzaq oıyn" deıdi ol.
Kelesi maqsat – orta eseptik perspektıvada bólinip jatqan áskerı shyǵynnyń bólinýin qıyndatý úshin búdjetke aýyr salmaq túsirý. Bul proses óte baıaý júrip jatqandyqtan, soǵysty qarjylandyrýda sheshýshi faktor bola almaıdy.
SANKSIALAR SOǴYSTY TOQTATA ALA MA?
Ekonomıs Vladıslav Inozemsevtiń boljaýynsha, sanksıalardyń áseri aı saıyn kúsheıe túsedi. Biraq Reseıdiń Ýkraınaǵa degen agresıasyn toqtata almaıdy.
"Sanksıa salyna salynysymen emes, keminde kúshine engennen keıingi jarty jyldan soń ǵana áser ete bastaıdy. 2023 jyldyń sońyna qaraı nátıjesin kóremiz" dedi ol jeltoqsanda ótken "Reseı shyndyǵy – 2022: saıasat, ekonomıka, azamattyq qoǵam" atty konferensıada.
"Pýtın saıasatyn sanksıalar ózgerte almaıdy. Sanksıa saldarynan Reseı ekonomıkasy quldyraýy múmkin, biraq Pýtınniń Ýkraınany boraǵan oqtyń astyna alýǵa degen qushtarlyǵy joıyla qoımas" dedi Inozemsev.
Tipti, qarajat taýsylǵan kúnniń ózinde búdjettegi soǵysqa bólinetin aqsha mólsheri zańmen qorǵalǵan. Turaqty qordaǵy qarajatty eseptemegende, Reseı úzdiksiz aqsha tabý ústinde, demek soǵysqa bólinetin qarajattyń biter túri joq.
Ishokı pikirinshe, sanksıa sıqyrly taıaqsha emes. Ol soǵysty qarjylandyrý múmkindigin shekteýi múmkin, biraq ony toqtata almaıdy.
Pikir qaldyrý