Árbir úshinshi Monakolyq  - mıllıoner

/uploads/thumbnail/20170708153408886_small.jpg

Monakoda álemdegi mıllıonerlerdiń eń úlken konsentrasıasy baıqalýda. Statısıka boıynsha, munda árbir úshinshi turǵynnyń jaǵdaıy aıtarlyqtaı baqýatty, dep habarlady QazAqparat.

Monakodaǵy baılardyń sany árbir sharshy metrde tipti iri qarjylyq astanalar Súrıh, Jeneva jáne Nú-Iorktegi uqsas kórsetkishten asady. Parıj bul reıtıńte 20-orynda. Sarapshylar aýqatty adamdardyń mundaı konsentrasıanyń bir jerde bolýy kezdeısoqtyq emes ekenin aıtýda. Baılar ózderi úshin eń tıimdi qarjylyq sharttary bar eldi izdeıdi. Sondaı-aq , bul eldi tańdaýdyń basty sebepteri tıimdi salyq saıasaty men onyń geografıalyq orny dep sanaıdy sarapshylar.

Esterińizge salsaq, Monako knázdyǵy – Ońtústik Eýropada, Jerorta teńiziniń jaǵalaýyna ornalasqan shaǵyn memleket. Jer aýmaǵy 1950 km2. Halqy 33 myń (2001). Etnostyq quramynyń 47%-yn fransýzdar, 16%-yn ıtalıalyqtar, 16%-yn monakolyqtar (baıyrǵy turǵyndary), t.b. quraıdy. Monako 4 shaǵyn qala-okrýgterden: Monako-Vıl (astana), Lá Kondamın, Monte-Karlo men Fontvellden quralady. Resmı tili – fransýz tili. Halqynyń 96%-y hrıstıan-katolıkter.Monako 1993 jyldan BUU-ǵa múshe. Aqsha birligi – eýro. 

Qamshy-aqparat

Qatysty Maqalalar