Dostoevskıı men Repın ýkraın bolyp shyqty

/uploads/thumbnail/20170709191553074_small.jpg

Ýkraınanyń buryńǵy prezıdenti Vıktor Iýshenko jazýshy Fedor Dostoevskıı, sýretshi Ilá Repın jáne kompozıtor Petr Chaıkovskıı ýkraındyq mádenıettiń jarqyn ókilderi dep málimdedi. Bul jóninde ol Kıevtiń mádenıet ýnıversıteti stýdentterimen kezdesýde aıtty.

«Repın – repa – bul ýkraındyq sýretshi. Al Chaıkovskıı – chaıka – ýkraındyq kompozıtor. Dostoevskıı  – ýkraındyq jazýshy. Bul tizimge taǵy myńdaǵan esimderdi qosýǵa bolady» dedi Iýshenko.

«Aty atalǵan mádenıet qaıratkerleri orys tildi bolǵan. Alaıda olardyń shyǵarmashylyǵynyń negizi ýkraındyq órkenıetti damytý» ekenin aıtty.

13 qyrkúıekte Ýkraınanyń bilim mınıstrligi mektep baǵdarlamasynan Mıhaıl Bulǵaqovtyń «Sobache serdse» jáne Fedor Dostoevskııdiń «Malchık ý Hrısta na elke» shyǵarmalary alynyp tastaldy.

Ýkraınadaǵy ulttyq  eske alý ınstıtýty tamyz aıynda Ýkraınanyń joǵary synyp oqýshylary 1 qyrkúıekten bastap tarıhty jańa baǵdarlama boıynsha oqıdy. Oqýshylarǵa «Reseı Federasıasynyń agresıasy jáne Qyrymdy basyp alýy» degen taqyryptar usynylady. sonymen qatar oqýshylar Ýkraınanyń damýyna úles qosqan qaıratkerlerdiń ómirin oqıtyn bolady.  Olar - Stepan Bander, Roman Shýhevıch, Sımon Petlúr, Evgenıı Konovals, Petr  Poroshenko.

Iýshenok bılikke 2005 jyly bolǵan «sary revolúsıadan» keıin keldi. 2010 jylǵa deıin ol Ýkraına prezıdenti boldy. Odan keıin bılikke Vıktor Ianýkovıch keldi.

 

Derek kóz: lenta.ru

Qatysty Maqalalar